Introduktion

Ordet juridik härstammar från det latinska ius, som betyder lag, och di´co som betyder säga. Så med andra ord hade det sin ursprung i att någon kunde säga vad som var rätt och vad som var fel. Regler och dess innebörd hittar man i många olika sammanhang, men i juridiken pratar man om rättsregler. Med andra ord handlar det inte om sociala regler, spelregler eller regler som bygger på moral. För att kunna veta vad som är en rättsregel kan man leta efter tre egenskaper. Dels har en rättsregel skapats enligt vissa principer, exempelvis har myndigheter varit inblandande.

En annan stor skillnad är att en rättsregel, en lag gäller alla i Sverige och det märks genom att den är generellt utformad. Den sista egenskapen som utmärker en rättsregel är att den som bryter mot en rättsregel kan få repressalier från staten genom att de sätter in åtgärder som straff. När man pratar om vilka rättsregler som gäller i ett land så pratar man om ett lands rättsordning. I Sverige kan man dela in rättsordningen i två delar. Dels den offentligrättsliga reglerna och dels de civilrättsliga.

Svår svenska

För att förstå varför juridik är så kompicerat kan man läsa i 1 kap 5 § Handelsbalken. ”Säljer man tvem ett; gälde skadan åter, [och böte tio daler,] och den behålle godset, som först köpte”. Det betyder att om A säljer en bil till B för en krona och strax därpå passar på att sälja samma bil till C för hundra kronor då blir den som är ägare ett till köpet, dvs B som förblir ägare till köpet. Sedan får C i sin tur kräva pengar från A i efterhand, men bilen förblir alltså i Bs ägo. Ett annat exempel på svår svenska är skuldebrevslagen som är gammal i sig och därmed innehåller svårbegriplig svenska. 

Ovanliga begrepp

Juridiken innehåller en hel del svåra ord. Vad betyder ”objektiv rekvisit”? När man talar om objektiv rekvisit så menar man de faktiska omständigheterna. Jämför med subjektiva rekvisit. Med subjektiva rekvisit menar man då vad var gärningsmannens handlande, dvs vad var hans avsikt eller kunskap. Var hans avsikt att skada någon – då talar man om subjektiva rekvisit. När man talar om rekvisit kan man titta på BrB 3 kap 1 §; rekvisiten där är angreppets beskaffenhet, uppenbart oförsvarligt och omständigheterna i övrigt.  Begrepp man kommer stöta på när man läser domar och övrig juridisk text är skäligt, omständigheterna i övrigt och efter en samlad bedömning. Man talar också om något är i proportion

Rättsområden

Några ovanliga rättsområden och som inte kommer till tals i vardagen är associationsrätt, successionsrätt och processrätt (den som har rätt skall få rätt). Sverige styrs av en mängd regler som vi vanligtvis benämner som lagar och paragrafer. Men inom juridiken talar man om grundlagar, lagar, förordningar och föreskrifter. Det finns en rättshierarki och det betyder att man rangordnar de olika författningarna i en viss ordning. Exempelvis, en lag står över en förordning eller en föreskrift. Man kan tänka såhär för att lättare förstå varför; vi säger att en tjänsteman på Försäkringskassan säger att man måste vara trevlig för att få ett bra beslut när någon söker bidrag. Bara för att Försäkringskassan har skrivit en sådan föreskrift så står det inte över Yttrandefrihetslagen, som är en grundlag. enligt YF får man ”tycka” vad man vill, dvs man behöver inte vara trevlig för att få ett positivt beslut. I förarbeten kan man läsa om syftet med en lag, alltså om hur lagstiftaren tänkte att lagen ska tillämpas. I förarbeten kan man hitta vägledning och en utförlig beskrivning till enskilda kapitel och paragrafer.